Bakgrund
På kort sikt har flera aktörer inom havsbaserad vindkraft tagit fram underlag för stora
vindkraftsparker i Skagerack i svensk ekonomisk zon.
Generella synpunkter
Yttrandet görs utifrån en eventuell vindkraftsetablering i Skagerack.
Etableringar för förnybar energi är väsentligt men även dessa måste ske utifrån största möjliga kunskapsinhämtning och med en försiktighetsprincip som säkerställer att de tänkta investeringarna sker med minsta möjliga påverkan på ekosystemet.
Regeringen måste snabbt ta beslut om Havsplanen för Västerhavet. Innan dess bör det utredas var etableringar kan ske och hur många vindkraftverk området tål. Olika kommuner påverkas på olika sätt och därför är de enskilda kommunernas specifika svar viktiga. I dessa utvärderar man många skilda perspektiv medan Fiskekommunerna fokuserar på fiske och vattenbruk
Regeringen och nationella myndigheter måste ta hänsyn till de många nationella strategier och handlingsplaner som berör Skagerrak. Exempel på strategier och handlingsplaner är Framtidens fiske, Sveriges maritima strategi och Livsmedelsstragein. Även utredningar från miljömålsberedningen delbetänkande, Människan och havet, är viktig.
De tänkta etableringarna sker inom riksintresse för yrkesfisket och kommer att påverka Sveriges framtida yrkesfiske. De aktuella etableringarna är ett av de mest trålade områdena i Europa. Förutom yrkesfiske är även fisketurism stort i området.
Vindkraftsparkerna från Zephyr Vind (Marleld och Vidar), Hexikon (Poseidon) och Eolus Vind (Västvind) bör samprövas som en grupp då de aktuella områdena har samma störningsområde. Området Heimdall har ett pågående samråd men avser endast testning och borrning i området inte den faktiskt tänkta parken men bör ingå i samprövningen. I anslutande område på Dansk sida finns naturreservat med fågelskydd. Ekosystemen känner inte av landsgränser.
Ansvarfrågor inklusive finansiering av framtida marint avfall och installationer från tänkta vindkraftsetableringar måste vara helt genomarbetat före tillstånd beviljas. Det gäller även att reda ut ansvarsfrågor om det sker incidenter, avveckling av anläggningar med mera så att inte skräp blir kvar i havet. Eventuell restaurering av den marina miljön bör även inkluderas.
Det är också nödvändigt att fiskeorganisationer erbjuds deltaga i processerna då de har praktisk yrkeskompetens i aktuella områden. Målet, vid en eventuell etablering, ska vara en samexistens mellan yrkesfisket och aktuella aktörer.
Inför kommande miljökonsekvensbeskrivningar behöver nationell och internationell forskning inventeras och eventuellt behövs nya studier om hur ekosystemet påverkas vid den här typen av etableringar i havsmiljön. Särskilt bör följande uppmärksammas:
- Grundling inventering av den biologiska mångfalden på planerat område (för att klara mål kring restaurering och följa upp effekter på ekosystemet).
- Forskning som följer upp vad som sker med biologin vid eventuell byggnation.
- Analys av hur hindersbelysningen nattetid påverkar djur- och växtliv.
- Effekter av elektromagnetiska fält, vibrationer från vindkraftverken och påverkan på havsströmmar samt fiskars rörelser och beteende
Specifika synpunkter Vidar
Området ligger utanför kommungränserna i svensk ekonomisk zon där staten har planeringsansvar. De berörda kommunernas gemensamma fördjupade översiktsplan över havsområdet gäller inte här. Däremot kan den komma att beröras vid elanslutningar.
Avståndet till land är långt och visuell påverkan begränsad vilket visas i underlaget. Nattetid kan det synas som ljus på stort avstånd. Myndigheter och företag bör samverka för att göra denna begränsade påverkan så harmonisk som möjligt. Icke-blinkande utmärkning eller långsamt förändrande ljuskällor är snällare för ögat och påverkan är nog störst nattetid. Enligt Eolus gäller följande idag:
”Enligt Transportstyrelsens gällande föreskrifter (TSFS 2020:88) ska vindkraftverk som utgör vindkraftparkens yttre gräns markeras med vit färg och vara försett med högintensivt vitt blinkande ljus pånacellen ”(navet på rotorn)”. Även de vindkraftverk som är belägna innanför vindkraftparkens yttre gräns och som inte täcks in av något av de vindkraftverk som finns i den yttre begränsningslinjen ska förses med högintensivt blinkande ljus. För övriga vindkraftverk gäller att lågintensiva röda ljus ska installeras.”
Påverkan på det rörliga friluftslivet borde vara begränsad. Segling och framförandet av fritidsbåtar bör kunna anpassas runt eller i korridorer.
Vid etablering innebär förslaget en stor potentiell energiproduktion som är viktig för vår miljö och framtida utveckling. 5 TWh är 3,1% av Sveriges nuvarande elproduktion och 18% av vindkraftsproduktionen (2020). Vår omställning till förnybart pågår dock snabbt och det kommer leda till att en mycket större del av vår energi kommer behöver vara elektrisk. Enligt ”Nationell strategi för en hållbar vindkraft” (Energimyndigheten) bör vindkraften leverera minst 100 TWh år 2040 varav minst 20 TWh från havsbaserad. Troligtvis kommer dessa mål justeras ytterligare.
Flytande havsbaserad vindkraft har mindre påverkan på miljön än bottenfundament. Tekniken är under snabb utveckling vilket också innebär att en del perspektiv inte har testats ännu. Övrig offshore-verksamhet borde dock kunna ge synergier för en god utveckling. Men vilka effekter ger haverier, brustna förankringar, kollisioner etc ? Hur hanteras bärgning och borttagande av ankare eller förankringspunkter? Underlaget diskuterar inte ekonomisk säkerhet för borttagning samt ansvar och plan vid eventuella haverier. Avsättning och fondering med ekonomisk schablon per kWh producerad samt en grundplåt borde kunna hantera detta.
Det framgår inte om området i sin helhet kommer vara avspärrat eller om ankringsförbud kommer att gälla. Möjlighet att resa genom området utan tillstånd skulle vara bra för fisket, sjöfarten och det rörliga friluftslivet.
Samlokalisering av odling diskuteras inte i underlaget. Det finns potential för samlokalisering av verksamheter. Tyskland och Belgien har hanterat detta i plan och tillstånd. Det finns önskemål om stora områden för algodling men även för annan odling av sjömat. En öppenhet för denna samverkan och en specificering i tillstånd så att denna och annan samverkan kan ske är nödvändigt.
En del fritidsfiske bedrivs i området och möjlighet att anlägga fundament eller bojar skulle kunna skapa bra möjligheter för detta fiske och en möjlig sportfiskedestination. I kombination med fiske, vindkraft och odling skulle ett samförvaltat område kunna skapas.
Den största påverkan som anläggning har är troligtvis på befintligt trålfiske. Att uttala sig om graden av detta är en är utmaning då det är kombinationen av minskade fiskeytor som avgör påverkan. Många ansökningar ligger inne samtidigt och staten har inte fastlagt en plan. Det kommer sannolikt inte vara möjligt att bottentråla eller pelagiskt tråla inne i vindkraftsparken.
I det specifika området finns det stora djup där det troligtvis inte bottentrålas. Underlaget beskriver djupet som 100-300 meter. Räka trålas på upp till 250 meters djup. Det faktiska fisketrycket och landningarna från området borde kunna specificeras.
Denna typ av etablering skapar två effekter som kan vara positiva för fisket på lång sikt. Dels hindrar man effektivt ett större område från att trålas och botten får återhämta sig under lång tid. Dels skapas en refug eller ett område där fisk kan ansamlas. Detta kan ha positiva effekter på fisket utanför området.
Det är viktigt för fisket att vara med i processen hela vägen. Ett exempel är Vattenfalls hantering av Kattegatt syd med ett öppet och samverkande samrådsförfarande. Kompensation för förlorade fiskemöjligheter nämns inte men har använts vid tidigare fall (Seabased – Väjern) men med svårigheter att utreda vem och hur kompensation skulle ske. Fisket i området är öppet för Sverige, Norge och Danmark.
Kommer svenska kvoter behöva sänkas på lång sikt för att tillgänglig fiskeyta blir mindre? Troligtvis borde Hav och vattenmyndigheten kunna uttala sig om den frågan. Forskningen säger att det finns positiva effekter av refuger men motsvarar de bortfallet? Och inom vilken tid.
Det är av vikt att etableringsfasen sker utanför torskens lekperiod, ett område där det kan vara bra att kontakta aktuella forskare inom området.
Underlaget tar inte upp zoner för framtida tankning av vätgas inom området. Och om det innebär andra hänsyn.
Huvudägaren till bolaget är via svenskt dotterbolag, norska kommuner och Viken fylke/region. Värden finns också i utsläppsrätter och certifikat som är nationellt styrt men där det finns en nordisk elmarknad. Ett svenskt dotterbolag borde göra så att vinstskatten hamnar i Sverige. Koncessionsavgifter för användande av svenska resurser som plats för vindkraft och gruvnäring är idag minimala. Norge har idag ett system med stora koncessionsavgifter för ex fiskodling och andra etableringar vilket skulle kunna vara en möjlighet för uppbyggnad av svensk industri i branschen.
Området är placerat mellan Sverige och Norge. Etablering och underhåll kommer nog hanteras av de som är bäst. Norsk positionering på offshoremarknaden och dansk på vindkraftsmarknaden bäddar för att de har ett försprång. Någon form av nationell satsning eller villkor skulle kanske kunna förbättra förutsättningarna för att utveckla även svensk marin industri.
Tekniskt är ansökan ganska allmänt hållen och öppen för olika typer av verk, storlekar och förankringsmöjligheter. Kabeldragning till parken ligger utanför ansökan.
Specifika synpunkter Västvind
Västvind är en planerad vindkraftsanläggning till havs i svensk ekonomisk zon och Kungälv och Öckerös kommuner. Djupet är på 30-100 meter. Avgränsningssamrådet gäller även planerade kabeldragningsalternativ som också passerar Tjörn och Göteborgs kommuner. Det innebär att dessa kommuner har rätt att delta fullt ut i samrådet och deras respektive översiktsplanering har viss rådighet i frågan.
Västvindsparken är i huvudsak tänkt att vara bottenbaserad men det kan bli aktuellt med flytande verk. Bottenbaserade verk har större påverkan på miljön men kan också ge positiva reveffekter (hårdgjord yta) för ryggradslösa djur (evertebrater) och fisk.
Delar av parken ligger närmare de yttre skären (ca 15 km) än Vidar beskriven ovan. Landskapsbilden borde därmed påverkas i större grad.
Handlingen är inte tydlig med avseende på om området kommer bli avspärrat eller ej.
”Viss påverkan på passerande fritidsbåtar mellan Bohuskusten och Skagen samt förekommande sporthavsfiske kan komma att uppstå genom att området blir otillgängligt.”
Angående fiske och sjöfart de näringar som troligtvis påverkas mest skriver man:
”En utredning av eventuell påverkan på sjöfarten och yrkesfisket kommer att genomföras. Utredningen ska utmynna i förslag på riskreducerande åtgärder och åtgärder som möjliggör samexistens. Kumulativ påverkan på människors hälsa och miljön kommer också att utredas vidare i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.”
Vi finner det positivt att man trycker på samexistens. Här är samverkan med fisket i planeringsstadiet av största vikt.
Dessutom lyfter man kumulativ påverkan vilket är centralt för påverkan på fisket.
”Västvinds närområde planeras för ytterligare två vindkraftparker. Kumulativ påverkan kan uppstå i form av påverkan på landskapsbilden, marina naturvärden samt sjöfarten och yrkesfisket. I den kommande MKB:n kommer riskerna för kumulativ påverkan att utredas.”
Man nämner samexistens men diskuterar inte möjliga synergier med vattenbruk eller sportfiske. Är dessa med i planeringsstadiet är det mycket troligare att de blir verklighet. Många av synpunkterna under Vidar gäller även för Västvind.
Övrigt
Fiskekommunerna önskar finnas med på framtida sändlistor i den kommande processen kring havsbaserad vindkraft.
För Fiskekommunerna
Lars Tysklind
Ordförande
