Hamnarna bortglömda i Sveriges nya strategi för yrkesfiske och vattenbruk

Viktig infrastruktur för sjömatens väg från hav till tallrik är bortglömd i Jordbruksverket och Havsoch Vattenmyndighetens strategi för fiske och vattenbruk. Fiskekommunerna har lämnat in remissvar och lyfter återigen frågan om moderna och säkra landningshamnar som möter branschen och samhällets behov. Ytterligare ett viktigt förslag som de nio kommunerna i Bohuslän ser är att strategin behöver stärka dialogen mellan näringen, forskare och myndigheter - ett forum behövs där ny kunskap och tillämplig av regelverk kan diskuteras.

Kommunerna har gjort utredningar som pekar på att de flesta hamnar är i stort behov av upprustning. Kostnader för detta är sällan något kommunen själva kan finansiera. Likaså ser vi behov av stöd till exempel inom beredningsindustri, kopplat till behov av nya eller utbyggda reningsverk. Strategin bör därför inkludera planer för nödvändig infrastruktur och miljöanpassningar som krävs för vår nationella basnäring.

  • Hamnen i Ellös och Göteborg är exempel som idag inte är anpassade efter moderna fiskebåtar samt har stora behov av underhållsåtgärder och vi missar möjligheten till lokal förädling av svensk fisk. Vi får inte missa att säkerställa viktig infrastruktur för fiske och vattenbrukets behov, säger Lars Tysklind, ordförande i Fiskekommunerna.

Fiskekommunerna ser också att strategin behöver adressera och stärka dialogen mellan samhälle, näring och forskning. Vi behöver ett forum som stärker dialogen mellan främst bransch och myndighet som harmoniserar kunskaps- och teknikutveckling.

  • Låt inte det som händer just nu inom vattenbruket upprepas, där regler inte matchar den utvecklingen som sker. Även snabbare hantering av invasiva arter skulle kunna vara en utmaning som behöver diskuteras av flera aktörer, där ett forum kan bidra till handlingskraft. Vi måste gemensamt höja kunskapen kring yrkesfiske och vattenbruk och ett forum kommer att bidra till detta, anser Lars Tysklind, ordförande i Fiskekommunerna.

Fiskekommunerna ser också att den föreslagna strategin behöver kompletteras med:

  • Ekonomiska förutsättningar för att genomföra strategin.
  • Konkretare förslag på hur man skall underlätta för nyrekrytering till yrkesfisket.
  • Hur strategin står i relation till klimatförändringarna. Hållbar omställning för att minska en verksamhets klimatpåverkan är en del men vi behöver också förbereda oss för att hela resursen förändras.

Flera av de rekommendationer som Fiskekommunerna la fram i september 2020 har justerats i strategin, bland annat hanteringen kring Brexit och Covid-19 samt färre och tydligare delmål.

  • Vårt nätverk av nio kustkommuner i Västsverige har en viktig funktion. Vi har ett ansvar att driva kunskapsutvecklingen kring branschen och verka för att den svenska sjömatsproduktionen utvecklas hållbart och starkt. Vi ser att sjömat är en viktig pusselbit i vår omställning till hållbar och nyttig mat, säger Lars Tysklind.

För mer information

Krister Olsson,
Krister.olsson@fyrbodal.se,
Tel 070 297 39 00